Om utrymme, tid och att vara mamma

Min lilla dotter är inte liten längre. Vid 19 års ålder borde jag förstå det. Men uppenbarligen gör jag inte det: för medan vi packar åt henne när hon ska flytta hemifrån för att studera kan jag fortfarande inte tro att hon är gammal nog att klara sig själv.

Hon bad mig hjälpa till att fixa i ordning hennes lilla lägenhet. Observera: när säger ”lilla” så menar jag verkligen det.
Den är inte mycket större än rummet hon växte upp i! Men den är vad vi har råd med, och är faktiskt riktigt trevlig. Och framför allt så älskar hon den.

Det är fortfarande en pågående process (hon har inte bestämt vilka hyllor hon ska sätta upp i sitt minimala kök, till exempel), men det allra nödvändigaste är på plats.

Kylskåpet, till exempel. Bristen på utrymme i köket gjorde det knepigt. Vi behövde något som var litet, men med stor kapacitet. Jag ville att det skulle vara tåligt och tillförlitligt, och kanske energieffektivt också – som alla studenter med självaktning är min dotter pank, och det är viktigt att räkningarna är små.

Det får plats otroligt mycket i det, trots att det är en så kompakt apparat: hyllor både inuti kylskåpet och i dörren, ett rymligt frysfack och en fullstor grönsakslåda. Glashyllorna är en snygg touch, och ger tåligare ytor. Och så har vi det antibakteriella skyddssystemet som gör att min lilla flickas (ja, jag kallar henne fortfarande för det ...) mat håller sig färsk längre. Mindre svinn är lika med större besparingar. Briljant!

Dessutom hade vi nytta av de vändbara gångjärnen. Rummets layout är lite lustig, så kylskåpet måste öppnas från vänster till höger. När det var installerat passade det in perfekt med resten av skåpen.